En skakig början

Nu är jag äntligen tillräckligt klar i huvudet för att sätta mig ner och sammanfatta de senaste fem dagarna! Marcus är på Crown Casino här i Melbourne för tillfället medan jag valde att stanna hemma på hotellrummet och mysa lite den här tisdag-kvällen :)

Vår resa till Australien började väldigt bra (i alla fall medan vi fortfarande var kvar på Arlanda). Först fick vi sällskap av mamma och Lina, som var med och åt lite middag på Sky City. Precis när vi hade vinkat av dem och de försvann i hissen på väg ner till parkeringen ringde pappas flickvän Sara. Då var det deras tur att hålla oss sällskap en stund :) De hann knappt gå förrän Johan Gravert dök upp i sin snygga hatt och förgyllde vår tillvaro den sista halvtimmen. Det var fyra trevliga timmar på Arlanda!

Sen började problemen.. Det visade sig att vårt plan till London var försenat en och en halv timme, vilket resulterade i att vi skulle missa planet till Hong Kong. Vi fann oss själva i ett dilemma och dividerade fram och tillbaka: stanna kvar i Sverige och sova hos mamma eller ta oss till London och förhoppningsvis få en hotellnatt? Vi bestämde oss för att hoppa på det försenade planet eftersom vi då i alla fall skulle vara på väg! Och mitt nyårslöfte är tydligt: Ta vara på varenda liten dag i Australien och njut av den till fullo! Det inkluderar ju såklart även resan dit, så ingenting skulle få förstöra för mig!

Efter att hårt ha kramat Marcus svettiga händer och hållit om hans stressade kropp under starten, kunde vi äntligen luta oss tillbaka med en GT och se fram emot resan. Väl framme i London fick vi mycket väl checka in på hotell, men fick den irriterande nyheten att vårt plan till Hong Kong inte skulle lyfta förrän 22.05 nästa dag! Men.. inget ska få förstöra min semester!

Efter en snurrig busstur var vi framme på hotellet. Jag kröp ner i sängen och beställde middag till rummet, vilket British Airways bjöd på som plåster på såren.  Men jag kan ju inte säga att man behövde något plåster direkt, när man låg nerkurad mellan rena lakan i en stor säng, med middag serverad och en fin pojkvän som överraskade med en härlig Bulmers cider. Även frukost och lunch ingick dagen efter, så vi gjorde knappt nåt annat än att äta och mysa i sängen. Vi fick ha hotellrummet ända till kl 19.00 och den enda gången vi gick utomhus var när vi tog en långpromenad. Efter att ha matat ett underbart kallblod i en hage, tappade vi bort oss i ett villaområde och sen fick jag nässelfeber på halsen så då var det dags att gå hem :)

Resan från London till Melbourne var den underligaste resan jag har varit med om. Flygningen från London till Hong Kong tar hela tolv timmar. Vi tog varsin sömntablett för att verkligen kunna sova ordentligt, och vi sov i tio timmar i sträck! Vi höll oss vakna till middagen och vaknade precis innan frukost. Efter ett snabbt byte av plan i Hong Kong skulle vi flyga ytterligare nio timmar till Melbourne. Vi hade somnat redan innan planet lyfte och när vi vaknade med ett ryck av accelerationen famlade Marcus efter min hand, sen sov vi igen. I sex timmar..

Vi kom fram till hotellet på morgonen och hade hela dagen på oss. Våra huvudet var mos av all konstig sömn och kropparna stela av allt sittande. Det regnade i Melbourne, men samma sekund som det slutade tog vi en promenad upp mot centrum och tittade runt lite. Vi orkade inte hålla skenet uppe länge, utan stupade i säng vid 15.00 och kom inte upp förrän 19.30. Vi fick såklart en smärre chock av att vi kunde sova IGEN.

Vi gjorde oss i ordning och gav oss av för att utforska casinot. Allt kändes upp och ner och helt overkligt i huvudet. Efter en promenad på tio minuter var vi framme och såg Crown Casino torna upp sig framför oss med sitt överdådiga blinkande. Av någon anledning får jag en speciell känsla i kroppen när jag kliver in i lyxen och hör alla plingande maskiner. Upprymd. Förväntansfull.

Vi gick inte förrän klockan tre på natten.

Redan 8.40 nästa morgon blev jag väckt av Marcus och vi drog ut på en joggingtur. Vi sprang ner till Yarra River och följde den bort till den botaniska trädgården. En enorm oas bland Melbournes skyskrapor, med otaliga blommor, träd och lusthus. Fantastiskt!

Efter lite träning i gymmet på hotellet slocknade vi igen och vaknade inte förrän 21.00!! Nu började man på allvar undra hur det var med kroppen egentligen, jag som aldrig kan sova på dagarna! Det bar av till casinot igen och när Marcus spelade poker beställde jag in en flaska mousserande och slog mig ner i en soffa. Där fördjupade jag mig i min nya favoritbok: The Question Book. Man får svara på frågor om sitt eget liv. Enkla, svåra, nästintill omöjliga. Den enda regeln är att man MÅSTE svara ärligt. Jag gräver djupt inom mig själv för att hitta svar på frågor jag aldrig nånsin ställt. Efter alla 600 frågor kommer jag att ha vänt ut och in på hela mig själv och mitt liv. Sen ska jag köpa en likadan bok och göra om samma sak om 25 år. Undrar var man befinner sig då? Jag kan tänka mig att man har glömt bort saker som känns viktiga nu, men förstått att saker man tog för givet egentligen är det viktigaste av allt..

Av någon outgrundlig anledning var vi tvungna att vakna halv nio imorse igen! Ner till gymmet. Cykling, löpning, simning. En skön bastu, sen ut på stan. Vi skaffade australiensiska sim-kort och bankkonton. Killen på banken var så sjukt lik Turk i Scrubs att jag knappt kunde koncentrera mig! :) Nu är det bara ett skattenummer som behövs, så kommer vi att vara helt klara för att söka jobb!

Jag återkommer snart och då kommer det att vara mindre sova och mer att berätta ;) Förresten har jag sån sjuk träningsvärk i benen att jag knappt kan röra mig! Love it!