Australia Day, Kangaroos and Tasmanian Devils

Ännu en fantastisk vecka har passerat och jag har fallit pladask för Tasmanien. Förra veckan fick vi vara med och fira Australia Day, Australiens nationaldag som firas varje år den 26:e januari. Vi samlades på Bluff Beach för en äkta australiensk BBQ! Vi drack Chang, kastade amerikansk fotboll i havet, lyssnade på musiken som spelade på scenen längre ner och grillade en underbar lunch. Vi hade slängt ihop en fransk potatissallad och en grekisk tzatziki som fick sällskap av grillat kött och kycklingspett på tallriken. Vänta nu.. thailändsk öl, amerikansk fotboll, fransk potatissallad, grekisk tzatziki.. Det var kanske inte en äkta australiensk barbeque ändå! :D

Innan stranden passade vi på att åka till parken Bell's Parade för att kolla på iller-racing. Haha, det var det mest underliga jag har sett! Marcus önskade såklart att man skulle kunna satsa pengar på dom små djuren, men så avancerat var det inte. Istället tog vi med honom över floden och lät honom delta i sheaf tossing. Med hjälp av en högaffel skulle man kasta en tung tygsäck över en ribba som höjdes mer och mer. När vi gick därifrån hade Marcus fått en ordentlig publik och min duktiga man ledde hela tävlingen!

För ett par dagar sen tog Amanda med oss till Wing's Wildlife Park. Vad jag önskar att vi kunde ha ett zoo som detta i Sverige! Det fanns ett par vanliga djur där, som getter och änder. En get höll på att skrämma livet ur oss förresten! Man fick köpa små påsar med djurmat så att man skulle kunna mata djuren. Det visste såklart denna get från helvetet. Han fick syn på oss uppifrån kullen och rusade mot oss med sina stora horn och galna blick. Vi trodde vi stod i säkerhet på andra sidan staketet men blev lite oroliga när han närmade sig i full fart utan att sakta ner. Han dundrade in i staketet med knäna först och slängde huvudet över kanten för att sträcka sig efter maten. Vi skrattade allihop nervöst och vågade inte gå fram till demon-geten. Då svängde han ena benet över kanten på staketet och hotade med att hoppa över om vi inte skärpte till oss. Aaaahhhh! Vi skyndade oss därifrån och hoppades att han inte skulle sätta sina planer i verket.

Jag fick se svarta svanar för första gången i mitt liv och de var lika vackra som jag trodde att de skulle vara! En liten apa stack ut sin gulliga hand genom stängslet och jag lyckades mata honom. Jag kände på hans lilla människoliknande hand som hade fingeravtryck och naglar precis som vi :) Vi hade turen att se två koalor som faktiskt rörde på sig och klättrade runt på en gren. Det är inte ofta man ser dem röra på sig, de latmaskarna.

Det var två händelser i parken som jag kommer att minnas för alltid. Det ena var när vi hade turen att se de tasmanska djävularna bli matade av personalen. När vi kom fram till inhägnaden möttes vi av skylten "Beware! This animal may bite!" Jag har aldrig sett ett likande djur.. en blandning mellan en hund och en liten svartbjörn som ger ifrån sig ett hotfullt, sjukt väsande. De är extremt aggressiva mot varandra vid matdags och när personalen höll fram ett litet känguruben över kanten var kampen igång. Alla tre djävularna kastade sig på benet och slet i det från alla håll under en kakofoni av morrande och väsande läten. Personalen lyfte upp benet i luften och djävularna hängde kvar i köttet med låsta käkar. När de äntligen fick full tillgång till benet tog det inte ens tio minuter innan HELA benet, inklusive skelett och päls, var slukat av de aggressiva små djuren. Skulle inte vilja möta en sådan i skogen!

Den andra upplevelsen var när vi fick gå in i en inhägnad och omge oss med livs levande kängurur! Först var jag rädd, eftersom det inte fanns någon personal inom synhåll och det enda som tillät oss gå in var en liten skylt där det stod "Animal Walk". Amanda låste upp grinden och gick in. Man såg hur kängururna spanade på oss och jag måste säga att det kändes oroande. Jag visste ju inte säkert om man verkligen fick gå in där, och dom kan ju faktiskt vara riktigt farliga! Det visade sig att de var helt underbara, åt fint från handen och lät oss klappa dem och hålla dem i handen. Jag fick se en liten känguru-unge (här kallad en Joey) hoppa mot sin mamma och dyka in  i hennes pung, som smidigt sträcktes ut till enorm storlek. En annan mamma hade också en unge i pungen, men eftersom denna unge var större fick benen inte riktigt plats. De stack ut ur pungen och såg ut som någon grotesk alien som försökte bryta sig ut. Kängurur har förresten bara en enda stor mitten-tå på sina bakben och det ser jätteroligt ut!
Plötsligt, som att de blev rädda för någon hoppade allihop iväg över fältet och lämnade oss ensamma kvar. Det var magnifikt att se dom studsa iväg på sina starka bakben och se dom försvinna i gräset. Fantastiska djur och underbar upplevelse!

Nu har ett annat litet jobb ramlat på mig. I söndags befann jag mig ute på ett fält bland kossor och traktorer i strålande sol och plockade jordgubbar. Kan låta ganska idylliskt, men jag fick snällt samsas med både grodor, flugor och spindlar bland jordgubbsplantorna. Plötsligt fick jag ett telefonsamtal från pappa, som lyste upp min dag :) Efter ett litet missförstånd där jag råkade kalla pappa för "älskling" eftersom jag trodde det var Marcus som ringde, hade vi ett långt mysigt samtal. Pappa tyckte det lät härligt med jordgubbsplockning, men jag lovade att det var rätt tufft i värmen, speciellt eftersom jag gjorde knäböj i sju timmar i sträck! Jag har nu haft den sjukaste träningsvärken jag nånsin haft, three days and counting :P Men jag gick därifrån med 735 kronor på fickan så det var ganska bra betalt för ett träningspass!


Berättar mer snart :) Puss!